Kolumn publicerad i Hbl 29.11.2013
Trots den 16 dagar långa nedstängningen av den federala regeringen i oktober sitter åsiktsskillnaderna mellan republikanerna och demokraterna fortfarande djupt i USA. Många talar om en aldrig tidigare skådad politisk polarisering i landet. En av de frågor som upprör är nedskärningarna i militärens anslag. För landet med en exceptionellt stor försvarsbudget betyder nedskärningarna att dess utrikespolitiska roll förändras.
Samtidigt som USA skär ner i militärens materiella anslag och i personal såväl i Europa som på hemmaplan, söker man andra sätt att stärka sitt politiska inflytande. För tillfället pågår förhandlingar om två omfattande frihandelsavtal. Det första, Trans-Pacific Partnership-agreement (TPP), omfattar 12 länder runt Stilla havet, i vilka ingår länder som USA, Kanada, Australien, Japan, Mexiko, Chile, Singapore och Vietnam. Det andra avtalet, Transatlantic Trade och Investment Partnership (TTIP), omfattar EU och USA. Trots att avtalen motiveras med de gamla vanliga argumenten om hur ett avskaffande av handelshinder skapar fler arbetsplatser, är det i allra högsta grad även fråga om ett politiskt samarbete. I en insändare (HS 25.11) beskriver Alexander Stubb TTIP som ett sätt att stärka partnerskapet mellan de liberala marknadsekonomierna i Europa och USA. Stubb kallar avtalet för en vändpunkt i den globala politiken, inte bara inom ekonomin.
Trots att sekretessen kring avtalen är enorm, har varnande röster redan höjts. För några veckor sedan läckte Wikileaks en del av avtalsutkastet för området kring Stilla havet. Det påvisade tydligt hur USA förespråkar betydligt strängare lagstiftning gällande immateriella rättigheter, t.ex. genom utvidgade och strikt skyddade patent. Liknande farhågor har yttrats i Europa. Avtalet mellan EU och USA innebär att europeiska normer binds till de som tillämpas i USA. Detta har fått såväl rättslärda som medborgarorganisationer att ifrågasätta vad detta kommer att innebära för den lagstifnting vi tillämpar i fråga om t.ex. arbetsrätt, hälsa, miljö och offentlig service.
I en kolumn i The Guardian kallade George Monbiot TTIP-avtalet för ett angrepp på demokratin. Han hänvisade specifikt till det investeringsskydd som avtalet kommer att omfatta, som möjliggör för enskilda företag att dra stater inför rätta när ett land inför lagar som försämrar företagens vinstprognos eller-förutsättningar. Det finns redan många exempel på hur liknande investeringsskydd använts av företag för att stämma stater som infört specifika lagar för att skydda miljö eller hälsa.
Den senaste förhandlingsrundan mellan EU och USA avslutades för två veckor sedan. Sekretessen kring förhandlingarna har lett till en närmast obefintlig offentlig debatt kring avtalet. Det är ingen vidare utgångspunkt för något som ses som en vändpunkt i det globala politiska samarbetet.
No Comments