Menu

På svenska

Vem är jag?

Jag är Li Andersson, 33 år, riksdagsledamot, ordförande för Vänsterförbundet och stadsfullmäktigeledamot i Åbo. Jag är för tillfället föräldraledig för att ta hand om min lilla dotter Ava, och efter det kommer jag att fortsätta mitt arbete som undervisningsminister. Jag är född i Åbo år 1987 och har bott här hela mitt liv. 

Jag har varit med i politiken i över 10 år och drivs fortfarande av tre stora målsättningar: att minska fattigdomen och öka jämlikheten samt att lösa klimatkrisen. 

Inom kommunalpolitiken vill jag speciellt arbeta för såväl barns och ungas som äldres service och rättigheter. Det är speciellt i början och i slutskedet av våra liv som vi är som mest beroende av att välfärdstjänsterna fungerar, och att vården är kvalitativ och genomsyras av medmänsklighet. I eftersviterna av coronakrisen är det ännu viktigare att det sitter beslutsfattare i fullmäktige som har förbundit sig till att inte upprepa de misstag som gjordes i samband med depressionen på 90-talet. 

Före livet i politiken hann jag jobba bland annat i kassan i Muminvärlden, som hotellreceptionist, servitris och diskare, “feissare” för Greenpeace, översättare och med att sortera frukter på em gård i Frankrike. Jag har även arbetat som generalsekreterare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund, som distriktssekreterare för Vänsterunga i Egentliga Finland samt som praktikant på organisationen Civil Rights Defenders. 

Jag är politices kandidat. Jga har studerat folkrätt vid Åbo Akademi, jag specialiserade mig på internationell asyl- och flyktingrätt och mänskliga rättigheter. Som biämne studerade jag det ryska språket och kulturen. 

På min fritid försöker jag läsa så mycket som möjligt, det är det bästa sättet att slappna av och utvecklar ens tankar. Jag njuter även av stressfria morgnar, av att vinterbada, gå på keikkan och spendera tid med mina vänner. Jag är obotligt kaffeberoende. 

För ett jämlikt Åbo som motarbetar fattigdom 

Jag vill att Åbo utvecklas jämlikt, så att även låginkomsttagarnas intressen och behov tas i beaktande. Att minska segregationen och klyftorna mellan olika stadsdelar bör vara den målsättning som styr allt beslutsfattande i Åbo. Det behövs mer satsningar på utbildnings-, social- och hälsovårds- och fritidstjänsterna i förorterna och resurser bör riktas dit där behoven är störst. Att bygga fler kommunala hyresbostäder, att förkorta köerna till och avskaffa avgiften vid hälsovårdscentralen, samt sluta driva in avgifter för social- och hälsovårdstjänster med hjälp av privata företag är även viktiga steg för att minska fattigdomen i Åbo, speciellt bland pensionärer och äldre invånare med låga inkomster. 

Barnens och ungdomarnas Åbo

Covid19-pandemin har drabbat barn och unga speciellt hårt. En av de mest centrala målsättningarna för nästa fullmäktigeperiod är att stärka barns och ungas välmående, så att de negativa följderna av pandemin blir så kortvariga som möjligt. Inte ett enda barn får hamna utanför eller bli offer för mobbning eller våld. Åbo bör fortsätta utveckla elev- och studerandevården samt psykiatriska tjänster för unga. Det är viktigt att unga även i fortsättningen erbjuds avgiftsfria idrottsturer, och utöver det behövs även fler avgiftsfria hobbymöjligheter. Åbo behöver permanenta utrymmen för undervisning som kan tas i bruk om det förekommer problem med miljöhälsan i skolorna, och ett omfattande investeringsprogram så att inga barn ska behöva vistas i skolutrymmen som inte är hälsosamma. Vänsterförbundet godkänner inte nedskärningar i undervisningen eller småbarnspedagogiken. Resurser behövs speciellt för specialundervisningen och för minskade undervisningsgrupper

För konsten och kulturen i Åbo 

Åbo är känt som en kulturstad. Konstnärernas arbetsutrymmen har dock varit ett svårt problem i åratal, och hållbara lösningar har inte åstadkommits. Åbo behöver en bestånde lösning bland annat för de konstnärer som tvingas lämna Barkerfastigheten. Rettigska palatset kunde vara en utmärkt plats för ett kulturcentrum, med rum både för föreställningar och konserter och arbetsutrymmen. Åbo behöver även ett nytt och ändamålsenligt konserthus. Det måste även gå att i samarbete hitta en ändamålsenlig plats för det nya konserthuset, som inte leder till en utdragen och lång rättsprocess. Som kulturstad måste Åbo även förverkliga procentprincipen i offentliga byggen och göra offentliga konstverk till en del av de nya bostadsområden som byggs.  

Rättvisa klimatåtgärder i Åbo

Åbo har satt som mål att vara koldioxidneutralt senast år 2029. För att lyckas är de regionala energilösningarna i en central roll. Det behövs klara hållbarhetskriterier för den biomassa som används, och även i Åbonejden lönar det sig att utveckla lösningar som baserar sig på ökad energieffektivitet, lagring av energi samt olika lösningar för värmeproduktionen som inte baserar sig på förbränning. Samtidigt ska man stöda invånarnas tillgång till information om jordvärme och utnyttjande av solenergi. Åbo bör satsa på spårvagn, och i nästa fas se till att den blir en regional kollektivtrafiklösning. En välfungerande och förmånlig kollektivtrafik är även viktig för låginkomsttagarna. Det ska vara möjligt för alla att göra miljövänliga val.